Stockholm marathon

Av den satsningen blev intet! Dvs det blev inget sprunget marathon i Stockholm den sista maj, vilket var mitt stora löparmål, andra saker kom ivägen! Kanske var det bra, kanske inte! Men det kommer fler marathon och det finns bara en av mig och det är jag! Så om läkaren säger att jag inte får starta p g a ohälsa, då är det bara att lyssna och göra som de säger, vill ju inte riskera varken livet eller hälsan!
Så senvåren och sommaren har ägnats åt att ta det lilla lugna, hitta tillbaka till löpningen på ett mer lustfyllt sätt, hitta annat jag har lust med! Har tydligen en väldigt sträng plikt-hen på mina axlar, som skulle behöva få lite balans, försöker nu styra upp en lust-hen! Så J-vla svårt emellanåt...springer jag av plikt eller lust? Eller är det både och? Och när är det plikt och lust, för hur det än är och har varit så är löpning väldigt härligt (nästan jämt) .
Och det är klart när människor beter sig dumt mot en så behöver en ju ut å springa lite för att avdramatisera. Det värsta är inte att de beter sig dumt, det värsta är att de inte FATTAR. Men löpning gör livet lite lättare! Och gör t o m att jag nästan accepterar att de inte FATTAR!
Får se om det blir något marathon, läkaren har iallafall sagt att jag får springa långpass! TJOHOO,!

Sjuk-frisk-sjuk-frisk

Jösses vilken vår....å ännu är den inte slut!
Livet knallar på mestadels med vardagliga utmaningar, stora som små! Har varit sjuk, återhämtat mig blivit sjuk, åter hämtat mig igen och vilat! Nu är jag inte sjuk men så in i helvete allergisk!
Fast jag hann med ett riktigt skönt och ont långpass på påskdagen! 😃🐣
Gick upp tidigt, käkade en hel portion gröt med en mosad banan i samt en tsk kanel, hade havredryck istället för mjölk i den! Lät gröten landa, gjorde mig iordning för ett långpass (tanken var att det skulle bli lite drygt 20 km) Fixade med energigel och vattenflaskor!gav mig iväg ca kvart över åtta!
Det var ju fullständigt ljuvligt ute, lite krispigt påväg att bli varmare.
Vid 16 km tänkte jag: oj ska jag verkligen fortsätta efter 20 km? kändes jobbigt just då, men lät benen springa på! Helt plötsligt har jag sprungit 23,5 km....hjärnan tänker "meh nu är det ju bara 6,5 km kvar till 30 km (ja jag vet jag är en hejare på matte å fr a huvudräkning) ". Tar en extrasväng, vid 27 km känns det som något går sönder lite i vänsterbenet ovanför knät å hela låret....fy i helvete vad ont det gjorde å hjärnan tänkte "asch spring en km till i samma tempo som nu så kan du börja jogga ner vid 28" Och så blev det! Tempot vid min nerjogg är ungefär en minut långsammare/km än övriga rundan, då efter ca 500 m nerjogg gick det onda över......😊
Hemma efter 30 km löpning på 2:48, snacka om att jag är helnöjd! Idag två dagar senare är jag stel i musklerna men tack vare nerjogget inte alls som förr...
Löpningen kanske ska få vila några dagar med tanke på alla djävla pollen ute!

Sorry

Har varit dåligt med inlägg här, har haft annat för mig! Men jag lovar jag fortsätter att springa och träna inför Stockholm marathon den 31/5! Lite si å så med intervallträning, har mer tränat långpass och distanslöpning..... Har dessutom blivit bättre på att träna styrka! :-)