Lat

är jag antagligen inte, möjligen har livet en massa annat för sig för mig! Har inte haft blogg-lust. Däremot lust till annat, bl a löpning! Har hunnit med ett par tävlingar sedan sist; långa terräng-DM 8 km i Markaskogen, samt Kilsbergsleden 14,7 km i långa Karlslundsspåret. Har varit fantastiskt kul! Efter tävlingen den 5 nov bestämde jag mig för en 14 dagars löpvila! Men jag lyckades inte, taskig karaktär.....ja jag vet. Höll ut i 6 dagar!
Löpning är världens bästa ångestdämpare och problemskingrare...endorfinerna sprutar och humöret på topp!

På

Gång igen att skriva i bloggen, tja kanske :) Har börjat lördagen med en löparrunda på en dryg mil, höll ett förhållandevis högt tempo! Rundan var hemifrån och till Markaspåret, väl där blev det 5 km spåret. Ett kuperat spår som numera är ett måste efter att jag sprang in i väggen på Lidingöloppet. Men nästa år ska INGEN vägg hindra mig! Känner mig i bra form, då får jag passa mig så jag inte drar på FÖR mycket och skadar mig! För övrigt rullar livet på. Det är jobb, politik, barn tja eller snarare ungsdomar nu för tiden. Det är vänner! Det är livet helt enkelt, ibland bara så enkelt och vid andra tillfällen så himla komplicerat. Men det är som det är och för det allra mesta är det gott att leva, fast det gör ont. Typ.

Löpning

Har sprungit två lopp sedan jag skrev sist. Lidingöloppet den 24 september, ett fantastiskt lopp som skulle genomföras i ett härligt väder visade det sig på tävlingsdagen. Men saker och ting blir ju inte alltid som jag tänkt mig...... Vädret kunde inte vara bättre, sol, lite vind samt ca 18 grader. Starten avlöpte väl och jag hamnade i en egen liten bubbla och allt kändes toppen, den första milen avklarades på lite drygt 51 minuter, snabbt för att vara jag! Lite för snabbt skulle det visa sig bara ca 3 km senare....Benen och framförallt lårmusklerna fick lite mjölksyra!!! Nåväl det var ju bara att lugna ner tempot lite och det var ju vätskekontroll vid 15 km! Där fyllde jag på med energi och lite saltgurka! Tyvärr var jag redan tömd på energi så det räckte inte till, nåväl det höll i några km till vid 18 km ca var jag tvungen att börja gå mer och mer.....det gick inte ens att motivera mig själv. Det var ju bara drygt en tredjedel kvar. Vid 20 km talade hela kroppen om för mig att det var nog. Det var som om någon lagt ut spåret på sjön....det gungade och snurrade. Pausade en stund vid vätskekontrollen åt massa släta bullar och saltgurka - fick dextrosol av sjukvårdarna och satt en stund hos dem med en filt om mig. Där bröt jag alltså! En intressant erfarenhet. Som gjort mig ännu mer taggad att träna! Igår gick Åstadsloppet av stapeln, ett lopp på 5, 10 eller halvmaraton, inne i Örebro. Jag tävlade i halvmaratonklassen, också ett lopp i fantastiskt väder och härlig miljö. Man springer från Örebro universitet mot slussen, sedan längs svartån förbi USÖ, slottet samt frimurarholmen och tillbaka via Stadsparken, Wadköping, Slussen och fortsätter ut förbi Naturens hus och Rynninge, sedan upp och tillbaka samma sväng igen genom centrala Örebro och mot universitetet och Tybblelundshallen, via slussen. Jag persade vilket är en fantastisk känsla, att bli bättre och bättre, och samtidigt bli äldre och äldre;) Idag har jag ont, men det gör inget!

lång tid tar det

mellan inläggen, lyssnar på radion där de pratar om att det idag är den Suicidpreventiva dagen. Bra att det finns och att man i P3 lyfter frågan och pratar om människor som drabbas av depression. Det viktiga är att den som är deprimerad måste veta att de inte är ensamma i sina depressioner. Usch det måste ju vara skitjobbigt att inte se några lösningar, att egentligen inte vilja dö men att inte heller orka leva.... Livet är ju en ständig berg-och dalbana eller snarare serpentinväg där olika saker går antingen bra eller dåligt, min inställning till saker och ting - men har du låg självkänsla och hela tiden inte får någon stöttning utan bara trycks ner - då är det svårt, då blir du sårbar! Vi människor borde vara med rädda om varandra och oss själva. Göra snälla saker!

sport

eller vad det nu är.. finns det massor av just nu! Friidrottsvm på tv, som på ett mycket lyckat sätt höll mig vaken natten mellan måndg och tisdag - kul! Jag tränar en del, provade cirkelgym igår på Örebro universitet - fantastiskt roligt. Så idag har jag träningsvärk....HÄRLIGT! Varit ute på en runda med Lis, nu på fm härligt! Borde springa låååååångt senast till helgen, och kanske ett par ggr till innan det är dax för Lidingöloppet! Känner mig nervös inför det!

men det kommer gå bra!
För övrigt så är det så himla kul att kolla på friidrottsvm....vältränade kroppar, glada vinnare, lessna förlorare - ett vm (tja eller tävling överhuvudtaget) innehåller så mycket olika känslor, så stort spectrum av känslor. Livet i miniatyr:-).

rastlös=semesterslut!

är himla rastlös idag...vet ej varför? Möjligen är det för att detta är söndag före första jobbdag imorgon måndag! Både kul och inte! Skönt att återigen få struktur på vardagen...alla barn ska till skolan, kvällsaktiviteter startar....lite trist att inte kunna få möjlighet att springa när jag vill! Men det är ju inga problem att prioritera löpningen! Svårare att få till någon form av akvarellmålning...men var sak har sin tid, så småningom kommer jag måla!
Sprang blodomloppet i Örebro i torsdags..slog mitt personbästa och tiden i mål var 47.46 typ, men min klocka visade 47.11 vid 10 km, fast det är ju den officiella måltiden som gäller! Så nu sätter jag upp målet på riktigt att jag under 2012 kommer springa på 45 min (helst strax under). Kommer krävas intervallträning en gång per vecka - inget jag ser framemot MEN det är så himla härligt att slå personbästa, att ta ut sig så man nästan spyr och att vara lätt svimfärdig vid målgång - den KÄNSLAN!!! Hela kroppen till brädden fylld av endorfiner och hur själva loppet präglas av fullständig fokusering och inget annat - fanns liksom ingen plats för annat i huvudet än själva loppet och hur jag skulle klara en tid under 48 minuter. Fick lite draghjälp av ett par lagkamrater i IF Start som sa att det skulle stå i mål och heja på mig när jag kom in på under 47.59... TACK!

bild från https://picasaweb.google.com/108014779372808307125/Blodomloppet20110818#

ekar det?

tomt på denna sida?!?!?! Ja sannerligen och inte har jag gått i ide, för det gör bara björnar och jag är ingen björn! Semester har det varit och är det. Sprungit mycket har jag gjort, så mycket att benen känns tunga så nu är det några vilodagar som gäller. Semestern har varit fantastisk hittills: sol å salta bad, betonggjutning, båtfärder med både JÄTTEstora och små båtar! Varit på landet och i stan (gbg å sthlm). varit hemma och borta - ska nog få till en liten akvarellmålning oxå innan semestern är slut! Kopplat av och kopplat på det är var jag håller på med på semestern:) Känner mig rätt tillfreds på livet saker å ting faller på plats - allt är definitivt inte roligt men det är såååå himla bra att saker blir klara. det allra mesta är roligt/intressant/spännande och det allra allra mesta i livet handlar om vilken inställning jag har....sanningarna är få möjligheterna till förändring är många!
Lite semesterbilder på det! varsågoda; Först lite bilder från Smögen och längst ner ett par från resultatet av betonggjutningen:)

tänkte

springa låååångt i morse! Blev bara 11.3 km hade tänkt att det skulle bli minst 15 km....men kroppen sa ifrån och ibland när kroppen säger ifrån finns det ingen möjlighet att fortsätta! Med olika mentala tekniker kan jag komma längre än vad jag föresatt mig! Men vissa saker går inte att ignorera! Nåväl det var en skön runda fram till ungefär 10 km *hmmmmmm Men för att inte tappa formen :) och eftersom jag inte har någon bil! Har jag kommit på (det är inte klokt hur kreativ jag är) att jag kan använda cykeln! Så jag cyklade lite drygt 4 mil, med en timmes paus vid ungefär 2 km. Jag har såååå himla svårt att cykla långsamt, vill ju komma fram! Men nu! nu vilar jag benen dricker ett glas vitt vin och läser en spännande bok :)

dax

igen för lite bloggande:)
Har tillbringat helgen på en 23 timmars kryssning till Åbo, barnen var naturligtvis oxå med. Åkte med lite blandade känslor med tanke på det som hände i Norge i fredags som blir så mycket mer skrämmande för att det sker nära! Det dör dagligen människor i politiska/terror attentat över hela världen utan att vi (eller åtminstone jag ) ägnar dem våra tankar dagligen....och det är väl en slags överlevnadsstrategi! Det görs då mycket gott oxå i världen och vi borde oftare glädjas över det som är bra, för det är ur den kraften som vi också kan bli konstruktiva och göra något åt det elände som existerar. Det är som bl a Jonas Gardell säger; engagera dig, engagera dig för det som är gott, för humanism, för mångfald, för solidaritet, för acceptans,  för livet....gör det som du mäktar med; gå med i en förening, ett politiskt parti.... bli stödmedlem om du känner att du inte hinner engagera dig fullt ut i en förening! Ge beröm eller åtminstone stöd till de som engagerar sig genom en klapp på axeln eller ett positivt ord! Då kommer engagemanget att öka! det finns människor som vill skrämmas till tystnad - låt aldrig det hända!

semester

tydligen oxå från bloggen...dagarna fylls med äventyr, stillsamma och äventyrliga...och tiden för bloggen får en annan prioritering! Visst det är taskigt för er som följer bloggen och vill läsa oftare, men tålamod är bra att öva på har jag hört:) Har sprungit en del, semester är ju som bekant vila - aktiv vila! För vem blir roligare av att bara slappa, i betydelsen att inte röra en fena (och inte heller ett ben eller en arm) INGEN!!!! Läste någonstans att man är gladare och har roligare om man tänker fort....vet inte om det är sant! Men jag tycker det stämmer för mig!!!!!! Idag har jag tillbringat många mil på vägarna...det är många som är ute och åker! Barnen bestämde rätt snart att sommarens hyrbil var lika med KÖER! Jag som är något äldre tänker inte skylla på bilen, tror snarare att det är ALL trafik och ALLA som måste åka såååååååååå s a k t a när det finns någon vacker utsikt, fr a hav!!!! Intressant fenomen; "trafiken rullar på i 70 km i timmer, helt plötsligt tar det stopp! en kö (bara så där) åså åker man i 10-20 km i timmen i ca 5 km - åså helt plötsligt är kön slut! Inte en trafikolycka - ingen traktor - bara en och annan turist som inte kan stanna vid anordnad p-plats! När inte turisterna skapade köer, så gjorde vägarbetare/vägmålare samt yrkestrafikanter det! Inte med flit, naturligtvis!!!!! För övrigt är bilkörning i turist/sommarsverige ett himla bra sätt att öva sitt (mitt) tålamod :-)

21,1

kilometer...ett halvt maraton! Japp jag gjorde det idag, med pulsklockan påkopplad i ett försök att hålla pulsen på en 60-70%. Det var svårt! Tänkte att om jag springer långsamt då blir det lätt....men hela tiden lät klockan och varnade för för hög puls det var ett jäkla varnande! Tillslut struntade jag i varningarna och sprang på, men försökte ändå hålla mig på runt 70% i snittpuls vilket jag lyckades ganska bra med....Kul att använda sin GPS-pulsklocka på så många olika sätt, har haft den i över ett år nu och upptäcker hela tiden nya finesser - helt klart en investering som jag är helnöjd med. Under löparrundan, som kanske blev lite tråkig eftersom jag sprang till Markaspåret och tog 5-km spåret 3 ggr och sedan hem igen, men det var sååå skönt att springa där i skogen först i skuggan sedan i regnet, rundan avslutades i uppehåll men vid 18-19 km hällregnade det! Jag gillar ju regn så det var fantastiskt - så avkylande oxå. Det var jätte jätte längesedan jag sprang såhär långt, visste inte riktigt hur det skulle gå, men det gick bara bra. Magen ville vara med och krångla lite - men jag ignorerade den faktiskt, då gick det bättre. Drack kanske inte tillräckligt, men strategin var att dricka ca var 3e km först vatten sedan energidryck, osv. Men jag hade bara gjort mig av med 5 dl när jag kom hem *hmmmm inte bra! Fast då drack jag upp resten och åt två salta pinnar! För återhämtningens skull drack jag också 3 dl mellanmjölk. Så nu kommer det bli fler långa rundor, inte för många. Jag behöver bli snabbare också - målet är årets Lidingölopp på en snabbare tid än förra året!! Så lite kontinuitet i intervallträningen oxå. Sedan har jag ju några partikamrater att "slå" i Blodomloppet den 18/8!!!

slösöndag

och härlig! En dag i återhämtningens tecken, inte mycket gjort och det som gjorts har jag gjort i ett slött tempo. Annorlunda och konstigt:) Men jag tror att jag lär mig att göra "både och", dvs både vara snabb och lugn, vara energisk och långsam! Har hunnit med det jag vill göra, faktiskt tränat lite oxå! Kanske har jag inte läst så mycket som jag tänkt men jag har ju gjort annat......gjort utrymme för mina tankar!

veckoblogg?

eller semesterblogg eller blogg på sparlåga? Ja inte vet jag! Det är kanske så att behovet av att skriva är lite si och så ibland! Mår rätt bra nu, finns ju alltid ett och annat som kan bli bättre, vilket är toppen! För tänk om allt var så bra som det bara var möjligt, utveckling slut, vad skulle jag göra då - tänk om det inte fanns något mer att lära? Jösses en svindlande och skrämmande tanke..........

midsommar

i lugn och ro! Med en alldeles lagom dos folkdräkter med tillhörande folkmusik. Barnen höll ut länge, men till slut sa den äldsta, "nu kan vi gå härifrån, annars blir jag överdoserad" :) . Lite bilder tog jag som du kan se nedan. Det var så himla avkopplande att gå till midsommarfirandet och tillbaka, en helt kravlös promenad tillsammans med mina älskade barn.

motion

att springa på skogsvägar, att låta benen röra sig framåt i en takt som gör mig andfådd och svettig! Att göra detta och att ha möjlighet att göra det i skogen, lyssna på fåglar, hoppa (studsa) över ormar, insupa skogsdofter... åhh det är så himla läkande för kropp och själ! Att under själva löparturen slippa lösa en massa funderingar, det går liksom inte. Problem poppar upp i hjärnan, men stannar inte tillräckligt länge för att bilda en tankekedja, det är sååååå härligt att liksom bara acceptera de tankar som dyker upp och ner i huvudet. Endorfinerna som gör mig lugn, glad och ibland t o m lite manisk! Jag är en priviligierad människa!

ansvar...

vad är det? Vems är ansvaret och hur mycket har jag ansvar för? Just nu är jag mycket trött, jätte jätte trött och jag försöker se vad det beror på. Kan det vara så att jag tar för mycket ansvar, att jag tar ansvar för sådant som inte jag ska behöva ta ansvar för! Men varför tar jag då på mig ett sådant ansvar och framförallt funderar jag på med vilken rätt jag tar ifrån någon annan dennes ansvar? Är det för att fortsätta behålla kontrollen, eller är det för att jag inte litar på den som egentligen ska ta ansvar. Jag har kommit på att jag är en hejare på att veta var mina ansvarsgränser går när jag är på jobbet, men var finns den gränsen vad gäller mitt privata liv? har jag de gränserna eller inte!

Arg

är jag, orkar inte vara lessen är bara f-bannad! Förbannat trött på att driva allt själv! Förbannat arg på människor som sviker och inte kan/vill stå för sitt/sina ord! Egentligen är det inte så konstruktivt att vara arg. Fast om jag nu använder det till att skriva lite är det antagligen mycket bättre än om jag börjar agera och hämnas! Tänk vilka primitiva tankar som kan få fäste i hjärnan. Vad blir bättre av att hämnas, typ inget och ALLA mår dåligt, även hämnaren. Jag har mått nog så dåligt så nu får det banne mig vara slut på det. Men vem i hela världen kan jag lita på? *suck Ett riktigt slag på käften hade gjort mindre ont!

trött

men på ett skönt sätt! Inte den där energilösa tröttheten som "plågat" mig länge! Kan kanske bero på att jag nästan somnade i solen och innan dess har jag ätit glass med äldsta dottern som var och fotograferades vid ettiden! Dessförinnan hade jag sprungit intervaller - vilket är mer tröttande än annan löpning! Det blev uppvärmning i 2,5 km och nerjogg i 3 km och däremellan 9 stycken 100 m intervaller med 20 sek aktiv vila emellan! Har också förberett morgondagens möte samt fattat ett viktigt beslut (för mig)!

ännu

mer energi! Fick jag imorse när min springkompis och jag var ute på en runda i skogen! Fantastiskt! Lite, bara lite ont i benen hade jag idag...har en föraning om att mina ben kommer tala om för mig imorgon att NU är det nog, men jag planerar en liten intervallträning imorgon. Jag är inte så förtjust i intervallträning, för det kräver för mycket förberedelser. Men imorgon tänker jag att jag kör lite uppvärming under 5 minuter och sedan snabba 100 m intervaller med 20 sek aktiv vila emellan och avsluta med minst 5 minuters nedjogg!

fylla på med energi!

Jag har ägnat dagen idag med samt tidiga kvällen igår åt att fylla på energi. Tänk vad lätt det är att glömma vad det är som ger energi. Visst min löpträning ger mig definitivt energi, men det finns ju mer saker! Så igår var jag på AW med en person som jag ser lite som min mentor, en person som är bra på utveckling av människor! Idag började jag dagen med att vara ute och springa, i värmen och i skogen - blev en runda på 11 km! Efter rundan tog jag tag i min vänskap med en kumling med familj. Så jag cyklade dit - hon hade gett mig en vägbeskrivning! Jag cyklade via Gällersta forngård, mitt ute på landet var jag - härligt men det var en liten omväg, så istället för att vara typ 17 km till kumla så blev det 22,5 hmmm. Vi umgicks och jag hade det sååå mysigt, fick lunch, fika och middag innan jag satte mig på hojen och tog vägen via Mosås hem, den turen blev 18,5 km. Så nu sitter jag här och kollar på diamond leagu (eller hur det nu stavas) käkar lite godis och bara ler!

kontroll

har jag aldrig haft, men jag tror stenhårt på att jag kan uppbringa en känsla av sammanhang i mitt liv och det är ju också en form av kontroll..... Men just nu är jag inne i en period där saker och ting glider mig ur händerna, inte bara sådär okontrollerat abstrakt, utan också rent bokstavligt. Jag tappar saker, saker glider mig ur händerna! Jag försöker hålla modet uppe genom att springa samt att fotografera. Naturligtvis jobbar jag på som vanligt - men med mycket tankar på det som händer runt mig NU!

Jag kommer strax att resa mig och bli en vacker fjäril och därmed sluta larva mig!

Allt går att grilla?

släkten

är kanske värst, eller är det så att det ska vara "jobbigt" att umgås med släkt eftersom den har man ju bara.... men jag har haft en kul helg och umgåtts med släktingar som jag väldigt sällan träffar! Så det är klart att vi människor uttrycker att släkten är värst eftersom vi "tvingas" umgås med dem. Men det är kanske så att det är bättre att välja förhållningssätt! Och bestämma om man vill umgås eller inte. oavsett släktskap eller icke. Nåväl tillbringade helgen på västkusten som bjöd på ett väder med mycket blåst (inget ovanligt) och regn (hyfsat vanligt)..men det var himla skönt att vara nere ett par dagar och andas havsluft! Värsta kuligaste bilen hade jag hyrt :-) som var pigg i stan och mjuk på landsväg! Några bilder blev det också - håll till godo!

konekvensen

av att tillbringa lördagkvällen på en himla trevlig och kul 50-års tillställning blev att ställa in dagens löpträning, fick bli lite styrketräning istället :-) En himla energigivande tillställning var det, träffa gamla vänner - lära känna nya människor. Samtala om allt mellan himmel och jord med allt från unga till gamla! Samtal som handlade om framtid, ungas val av utbildning eller arbete, resultat av omvalet i Örebro (fick ryggdunkningar :-)). Samtalen tog slut när musiken startade, härlig rockig musik! Så jag har lite ont i benen idag, av dansandet i skor med hög klack.... jag hade nog inte haft lika ont i benen om jag sprungit Göteborgsvarvet igår!! Att cykla hem i natt var ljuvligt, vindstilla ute, ljummet och doft av syrener mm.
Heja våren och tack mina vänner Peo & Lis för ett himla kul party!!!!

vill

åhåjaja så frustrerande att vilja något som det inte finns möjligheter att genomföra! Jag som är så himla bra på att "gilla läget" och anpassa mig efter situationen, har plötsligt jättesvårt för det! Min rationella sida säger att det finns ingen som helst anledning att inte acceptera fakta, min emotionella sida säger att jag ska kämpa och att jag inte ska acceptera. Men är det värt det? Det är kanske en del i en process, där allt så småningom kommer att lösa sig. Det är klart att det kommer att lösa sig, frågan är bara på vilket sätt. Nåja! Livet går vidare. Jag tror att jag just nu bara ska vänta..... och försöka acceptera. Svårt att veta vad som händer imorgon eller någon annan dag i framtiden! Jag kan uttrycka min vilja och arbeta efter det, men jag kan inte ändra någon annan - det får var och en göra själv. Så alldeles strax knyter jag på mig skorna och ger mig av på en runda. Kanske att jag ska springa till något idag - istället för ifrån!

lättare

blir livet av att göra saker tillsammans med andra, som löparrundan idag! Så himla härligt att springa i annat tempo än mitt vanliga, prata oavbrutet med springkompisen (stackars henne:-)) Sedan en sväng på stan med äldsta dottern, lite fika och bara lugnt! Härligt! Jobbiga tankar får inte lika mycket fäste då - de får liksom inte plats och när man tar fram dem i ljuset - så spricker de!

beslut beslut beslut

enkla beslut och svåra beslut....Aghhhhhh jag vill inte vara den som bestämmer, eller - Jo det vill jag visst det. Men just nu är det så himla många beslut, eller det är det kanske egentligen inte! Det är nog bara så att min kunskap om det som ska beslutas är begränsad. Försöker förtvivlat förkovra mig. Men jag har ju ingen aning om vad som händer "runt hörnet" dvs i framtiden! Just nu skulle jag vilja kika lite runt hörnet, bara lite - för det är ju inte riktigt bara min framtid det handlar om, i alla fall inte i huvudsak *suck! För det tror jag hade varit något enklare, fast det har jag ju egentligen inte heller någon aning om! Så jag springer vidare i gungfly, fast jag har nog ganska fast mark under fötterna för det går numera fortare än någonsin förr när jag springer. Så det är väl dags att byta ut lite tankar och knyta på sig springskorna så att känslorna kan bli angenämare!

Pollen!!!!!

Är det massor av ute just nu! Men det hindrade mig inte från att vara ute på en 16 km löparrunda mitt på dagen idag. Fantastiskt väder med mycket pollen...men jag kom ihåg att ta med min medicin och jag tog det lite lugnare än tidigare i påskhelgen. Ett bra slut på påskhelgen! Ett tydligt tecken för mig att det är mycket pollen ute nu är att jag vid cykelturen för en stund sedan var tvungen att fylla på med lite astmamedicin för att syresätta mig ordentligt... Men det blir nog en liten kort runda imorgon bitti innan Landstingsfullmäktige! Dessutom utlovas regn vilken dag som helst, inte så mycket visserligen, men förhoppningsvis tillräckligt för att dränka alla pollen!

Återhämtning

har jag sysslat med, sedan långfredagen. Men för en stund sedan kom jag in från en kort runda! Det är så in i h-vetes mycket pollen ute och det blev faktiskt jobbigt och gjorde ont i luftrören...detta fast jag tagit min medicin!!!!!! Men det var fantastiskt härligt och vädret gjorde att det blev premiär för linne och shorts! Det är inte ofta jag springer så lättklädd, bara när det är som varmast mitt i högsommaren, så nu är det allt lite högsommar! Och om det inte tänker börja regna snart, så får det gärna fortsätta vara varmt - så pollensäsongen blir kort och intensiv! Annars tycker jag nog att de allra flesta pollen hör hemma i en papperskorg......

Har haft hela släkten här, eller nja nästan iallafall! Mamma, pappa, brorsan och brorsdottern ramlade in här på långfredagen....de åkte hem idag vid 11-tiden! Riktigt mysigt har det varit! Lugnt å skönt, grillat lite, spelat lite Wii och X-box (tack lillebror <3), spelat kort, lekt i lekparker. Tja kopplat av helt enkelt!

Springer

springer springer gör jag och fortare fortare går det! Utan att jag tänker att det ska gå fortare! Varmt å skönt ute, att då kunna springa i tunnare kläder är fantastiskt befriande. Brukar sprinag fort när jag har musik i öronen, då slipper jag höra min tunga andning :-)! Men nu har jag mest fokuserat på att lyfta knäna lite högre än vanligt och lyssnat på fåglar, kollat in naturen. F-n våren kommer med stora stora kliv, händer massor i naturen från dag till dag. Idag sprang jag längs Reträttvägen (ovanför Gustavsviks golfbana) vitsippor i massor på båda sidor om vägen! Det såg ut som det rann vitsippor nerför sluttningen - så härligt vackert. Idag blev det en mil på personbästa, jag är snabbare nu än jag var för 20 år sedan!! Jag har nog aldrig varit sååå här snabb, så har jag ju heller aldrig tränat såhär mycket! Detta trots att jag drack lite alkohol igår *hmmm. Men nu blir det två vilo - och återhämtningsdygn - med träningen alltså ;) lite alkohol kan jag nog unna mig, men då ska det vara något riktigt gott! Glad Påsk på dig!

Knackar

dörr, gör mina sossekamrater - skulle vilja vara med dem fast vill hellre vara med mina barn! Men min tid för valarbete kommer! Idag var det dags att ta fram grillen, eller ta fram och ta fram...den har stått framme hela vintern - men den funkade alldeles utmärkt :-) Jag imponeras ibland av mig själv och det jag presterar ang matlagning. Jag är nog rätt duktig på att laga mat - även att grilla!
Har haft ett återhämtningsdygn, men imorgon bitti bär det av på en löparrunda igen, när barnen fortfarande sover! Känns skönt att vara i form. Intressant det där att hålla på att träna regelbundet - det för med sig positiva vanor och för det allra mesta ett gott humör. Om inte ett gott humör så iallafall ett bättre än innan springturen!!!! Och nu på våren är det helt fantastiskt..fågelkvitter, krispigt i luften, vitsippor på väg upp. Fokus på helt andra saker än de tankar som allt som oftast snurrar just nu i huvudet - men det blir bra, så småningom...måste ju ner i botten först innan jag kan vända. I ärlighetens namn tror jag att jag varit därnere redan, så nu är jag på väg upp!!!!

Morgonpigg

är det nog ingen som kan beskylla mig för, men på något sätt har jag lyckats med konststycket att vara ute och springa typ kvart över sex på morgonen! Allt för att hålla ångesten stången! :) Men det är så himla härligt att springa, att fylla kroppen med endorfiner..... Allergin till trots har det gått riktigt bra att springa, även i skogen. Att deppa ihop gör ju ingen lycklig, inte ens jag blir det. Att försöka hålla ihop vardagens alla bestyr blir betydelsefullt och att lyssna på fågelkvitter tidigt på morgonen under morgonrundan! Barnen har påsklov, vilket innebär ännu mer bestyr hemma :) De ska fixas så de klarar sig själv medan jag är på jobbet. Just nu håller jag på och bokar in några valaktiviteter, det är ju omval i den norra delen av Örebro kommun! Tillbringade eftermiddagen med en stunds shiatzu - är nu avkopplad, saker och ting kommer ikapp tids nog. Önskar mig ett stort påskägg fyllt med tillförsikt! :))))

Teknik

experimenterar med lite olika tekniker när jag är ute på mina löparrundor! Just nu verkar det himla lyckosamt att fokusera på att lyfta knäna lite mer än jag brukar. Visar sig att det tillsammans med att öka armpendlingen har just nu inneburit att jag är lite snabbare. Intressant! Dessutom har jag lättat något kilo och det spelar säkert oxå in. Frågan är vad som är vad...... Idag blev det en runda hyfsat tidigt, på endast en knapp halvtimme. Pga att jag inte ätit frukost innan. Försöker att låta bli att göra mig illa....så om jag ger mig av och springer innan frukost är min princip den att försöka hålla rundan på max 30 minuter. Finns en risk annars att kroppen säger ifrån! Hela huset är fullt av barn och snart bär det av till stan på lite shopping men mest glassätning!

Så skönt

att springa, öka takten lite, pendla lite snabbare med armarna, kolla klockan och den visar vid 7,6 km att jag håller ett ganska högt tempo för att springa milen. Tänker "va f-n, rekord är till för att slås" jag ska springa snabbt ända till jag kommit upp i 10 km. Hjärnan reagerar och säger lite lamt "det blir för jobbigt, jag kommer inte orka" Jag bestämmer mig för att låta bli att lyssna på hjärnan ett tag och säger, lite trotsigt; "jag KAN visst klara det, det är ju bara knappt 2,5 km kvar!". Javisst!!!!! :-) Jag klarade det.
Lycka kan beskrivas på olika sätt och finns i olika former. Det är så obeskrivligt härligt att springa och bara vara, låta vinden blåsa genom kroppen. Sammanlagt blev dagens runda 13.5 km, efter milen gick jag ner i tempo men fortsatte trots det i en hyfsat snabb takt. Jag mår så himla bra av att springa!!!!!!

sprungit

mycket den senaste tiden både oftare och längre. Härligt. Igår kväll så blev rundan 8 km och tempot blev till säsongens snabbaste :-) Trodde efter ett par km att våren slagit till med full kraft, det var ju urjobbigt att springa - kändes tungt i lungorna! Var upprörd en stund över att jag glömt (lämnat) astmamedicinen kvar hemma i hallen. För där gjorde den ju absolut ingen nytta. Insåg när jag kollade in klockan - att oj nu går det ju fortare än vanligt. Inte konstigt det var jobbigare att andas än normalt.... Underbart och härlig. Prövade att ändra löpsteget något och lyfta knäna lite högre, vilket uppenbarligen gav ett högre tempo. Kul att experimentera lite. Fokus på annat än alla andra tankar som snurrar i knoppen på mig!

Lite

annat görande för att få livet i någon slags lunk igen.....Bakat matbröd och fotograferat. Resultatet av fotograferandet syns här. Matbrödet har jag delvis ätit upp och frusit ner.....