reflektion

Samma berg olika årstider och olika väderstreck! Orust!

Tja....ska det vara nödvändigt? Det är kanske det som ska vara mitt löfte för 2011 - att låta bli att reflektera så f-bannat?!!! Allt kanske inte kräver analys! Saker blir som de blir och jag väljer att förhålla mig till det! Ja, så kanske det ska vara 2011. Men hur ska det gå? Jag som älskar att lära mig nya saker, som vill förstå hur andra människor resonerar - för att lära mig ytterligare något! Samtidigt har det gett mig energi, vilket det ska fortsätta att göra!! Nu vet jag! Nästa år ska jag umgås med människor som inpirerar mig, som är prestigelösa och som unnar andra människor ett gott liv. NU är det slut på att ha missunsamma människor nära mig - de som är missunsamma och rädda för livet kan gott vara det själva och ge fullständigt f-n i min energi!! Sådär ja, nu var det gjort! Nu kan jag somna när jag vill :)

tyst

har det varit härifrån, om man nu menar att det blir så mycket ljud av skriven text???? Nåväl, fråga som inte kräver några svar, inte just nu iallafall....men den tål verkligen att funderas på!
Jag har befunnit mig västerut och firat jul - en fantastisk jul! Barnen tror numera på riktigt att vintrarna på v-kusten är kalla och snörika! Köpte mig en ny systemkamera i julklapp!!!!! Ska försöka lägga ut bilder till er här på bloggen, funderar bara på HUR jag ska skydda dem från elakingar som tar dem, utan att fråga! Några tips - utan att jag behöver använda dyra program!



bilder tagna mellan Orust å Tjörn, typ

Håll till godo, så kanske det kommer mer text å bild från mig

?

jag som brukar ha så himla lätt för att bestämma mig, befinner mig just nu i en helt ny situation! Vet inte hur/vad jag ska bestämma mig för. Jag tänker kanske för mycket, vad mina olika val kommer att få för konsekvenser.... Jag vill vara väl förberedd, vilket kanske är helt omöjligt att vara. Jag har ju egentligen ingen aning om hur jag känner/tänker utifrån den väg konsekvensen av mina val tar. Försöker analysera vad det är som gör det så svårt denna gång...Tror att det är på grund av att det inte handlar om ett val utan om flera och att min grundkompass fått sig en liten törn och inte riktigt stillat sig ännu. Måste jag välja att tänka på ett nytt eller annat sätt om min omgivning? Är jag beredd att göra det? Jag som tycker om tydlighet, rak kommunikation, öppenhet har hamnat i ett dunkelt, otydligt, skuggigt, förljuget sammanhang - jag vet helt enkelt inte hur jag ska bete mig! Faktiskt intressant - men likväl frustrerande. Just nu tänker jag att det är frustrerande eftersom jag INTE har kontroll på situationen, men va F-N det kommer lösa sig till det allra bästa, bra lite stökigt på väg dit :)

vilken dörr ska jag välja? Det finns många möjligheter!

Snöstorm

var det ute i förmiddags, tror dessutom att det stormar rätt rejält inne i mig!! Försöker hitta ett bra sätt att förhålla mig till detta. Svårt att släppa kontrollen, men jag blir tvingad till att göra det! Vilket är oerhört svårt, både att släppa kontrollen och hitta ett gott förhållningssätt... Det är klart att det kommer att gå bra. Jag är en mycket priviligierad människa som lever under himla bra förhållanden - jag vågar (och får/kan) röra mig fritt utomhus - hur många människor i världen är det möjligt för? Jag har tak över huvudet, kläder som värmer, mat å vatten (t o m vin ibland), jobb, vänner, familj! För det mesta handlar det om att se mitt eget liv ur lite olika perspektiv. Så att jag inte gräver ner mig för djupt i min egen sörja - jag vill ju hellre halka runt å ha det glatt!

Utsikt Orust

Hjälp mig någon, att öva på att släppa kontrollen, verktyg/instrument mottages tacksamt!

Vackert

är det ute, fullt med rimfrost. Undrar hur jag ska få julen att gå ihop iår....har aldrig i hela mitt liv upplevt att julen är en stressande högtid - brukar faktiskt tycka att det är avkopplande! Men i år har jag drabbats av någon slags julstress - som jag försöker sluta med. Vet ej hur det ska gå. För egentligen är det nog snarare så att det är annat i mitt liv som gör att jag känner mig stressad.... utan att för den skull ha fullt upp, jag behöver absolut inte springa fortare för att hinna med saker det är snarare så att det är mycket i mitt liv som jag just nu har noll koll på. För mig som är ett kontrollfreak så är det oerhört jobbigt och lärorikt. Jag tror faktiskt att min grund gungar lite. Mitt i en utvecklingsprocess?!?!?

Risbodarne, lilla Askerön

Budgetdebatt

var det i landstingsfullmäktige idag. Det tog sin lilla tid "alla" skulle upp i talarstolen, även jag!
Jag sa bland annat följande, vill du kolla upp det ordagrant går du in på http://www.orebroll.se/sv/Politik/Sa-styrs-landstinget/Landstingsfullmaktige/Webbsandningar/ eller så läser du texten som följer.

bild från; http://www.orebroll.se/sv/Politik/Sa-styrs-landstinget/Landstingsfullmaktige/

Ordförande, ledamöter och åhörare, jag börjar med att yrka bifall till alndsstingsstyrelsens förslag till budget. En budget som handlar om Tillgänglig vård utifrån ditt behov av hälso - och sjukvård och bl a innehåller; Folkhälsa och dess betydlese för oss människor, Unga och dess betydelse för vår framtid samt Landstingets pesonal och dess betydelse för en väl fungerande hälso- och sjukvård.
En budget om tillgänglig vård som ges efter behov. Hälsa är något som vi människor i allmänhet skattar högst i livet. Folkhälsa är ettuttryck för häslotillståndet hos befolkningen som helhet och som handlar om hälsonivå samt hur hälsan är fördelad i befolkningen. En god folkhälsa är en hälsa på hög nivå hos var och en och den är jämställt och jämlikt fördelad inom befolkningen.
Tillgänglig vård som ges efter behov; Unga. Barn och ungdomars uppväxtvillkor är intimt förknippade med deras hälsa. Familjens sociala position styr de hälsorisker barn och ungdomar ev utsätts för under sin uppväxt. Landstinget (och till viss del också länets kommuner) har ett delansvar för barn - och ungdomars hälsa. Inga barn eller ungdomar ska tvingas avstå vård p g a dålig ekonomi. Unga vuxna är särskilt utsatta, bl a  på grund av hög arbetslöshet, därför inför vi nu fri sjukvård samt fria preventivmedel upp till 25 år.
Personalen; Landsinget är en kunskapsintensiv, multiprofessionell organisation med en mångfacetterad verksamhet, med över 250 olika yrkeskategorier och ca 8800 medarbetare. Heltid; det är viktigt att alla ska ha möjlighet att leva på sin inkomst, därför ska heltidsanställning vara en rättighet och bara heltidsanställningar ska lysas ut. För att ytterligare stimulera detta och möjliggöra heltider avsätter vi pengar till Barnkliniken USÖ och medicinklinken Lindesberg.
Jag yrkar bifall till landsingstyrelsens förslag till budget.
Det tog knappt tre minuter att säga!
Alla var trötta, det var strax efter em-kaffet, så ingen begärde replik på mitt anförande.... men jag hade tur, efter bara ytterligare några talare kortade fullmäktige ner talartiden för resterande till 2 minuter - för att försäkra sig om att vi skulle hinna klart till kl 17.00.

Tekniknörd

eller att till slut falla för trycket! Kommer denna blogg att handla om. Undrar vad det är som gör att jag till slut bara går rätt in i en affär och inhandlar diverse kapitalvaror? Hela tiden när jag tänker på dessa prylar så tänker jag; oj oj oj så onödigt; detta behöver jag inte! Vilket verkligen är helt korrekt - jag BEHÖVER det inte.

Varmare

idag och det fick mig att dra på mig löpardojjor (med broddar) och ge mig av ut på en 11 km runda. Så härligt att låta steg för steg lägga meter till meter. Snön föll ymningt på vissa ställen under löparrrundan. Fantasktiskt att något sådant litet som att komma en bit högre upp än vanligt påverkar vädret så mycket. Jag påbörjade och avslutade min runda på Ängarna och mitt i sprang jag uppe i Adolfsberg och Brickeberg. Där snöade det mycket mer än nere på ängarna - och det var "mycket" mer snö däruppe. När jag springer tänker jag på ingenting och allting. Vet inte riktigt hur jag kan tänka på ingenting, det är som att komma in i något slags flöde -.helt plötsligt blir jag bara medveten om var jag är, vilket jag inte ens funderat på under själva flödet. Spännande! När jag tänker på allting, ja då är det verkligen på allting i mitt liv - barnen, jobbet, politiken, löpningen, släkten, männen, hobbies mm mm Det häftiga är att jag oftast inte håller kvar en enda tanke särskilt länge, försöker ibland lösa problem, men har hittills inte lyckats med det under själva löparrrundan.



Från i somras (om nu någon trodde något annat)



Kylan

påverkar mig! Vilket är oerhört jobbigt. Jag är ju en vuxen, modern människa som är förnuftig och rationell och drivs av det! eller? Det blir mörkt, snön lyser upp, kylan breder ut sig. Djur tar det lugnare, björnen är ju extrem och äter först upp sig ordentligt och sedan lägger den sig ju helt sonika och sover väldigt läääänge. Det sägs att vi moderna människor också borde ta det lite lugnare. Visst vi kan lura oss genom artificiell belysning - men räcker det verkligen. Det är kanske meningen att vi ska gå ner i varv och njuta av det! Vilket måste vara oerhört svårt. Vi ska ju vara effektiva, producera, hålla alla ekonomiska hjul snurrande - utan eftertanke! Det är kanske inte alls konstigt att fler och fler människor blir deppade .... men det är ju faktiskt så att bara för att vi tar det lugnare så måste vi ju inte bli tråkiga! Vi kan ju fortfarande ha roligt. Fast det är ju svårt - vi är ju vuxna människor och då måste vi vara seriösa. Herreguuuuud livet är ju allvarligt! MEN vem har bestämt att vi ska ha tråkigt under tiden?!?!?! Släpp in mer glädje i ditt liv, ha kul, lek lek lek!!!!!

en mycket antik bob i orginal, från 70-talet, som ff håller:-)

Tonåringar

.......Funderar på hur svårt det är ibland att rodda runt sina tonårsbarn. De pendlar verkligen mellan att vara världens klokaste och förnuftigaste samt att vara helt okloka och oförnuftiga. Ibland vill de inte veta av mig som mamma och i nästa sekund tror de att jag rymt om jag går ut med soporna *puh! Visst de har det säker skitjobbigt och de vet säkert inte heller alltid själva varför det lir som det blir - MEN jag undrar varför allt vett ska försvinna och att de inte ens minns hur man tackar för maten. Sedan möter jag en annan vuxen som träffat barnen i ett eget sammanhang och de säger då; Åh vilka trevliga barn du har? Själv kar jag slutat åka känslomässiga berg-och dalbana. Det är snarare en känslomässig serpentinväg - jag kastas från känsla till känsla och hinner knappt med själv ibland. Det är ju tur att jag älskar mina barn <3.

Snö

utan skidåkning fick det bli en dag som denna! När snön kom horisontellt från nordost i en väldig hastighet!
Men det blev en promenad upp på stan och tillbaka - skulle leverera ett barn på aktivitet. Passade då på att gå några ärenden. Folk var ju helt hysteriska! Och då är det ju bara första advent...hur ska det bli?!?!?!?
Nåväl jag fick mina ärenden gjorda och det blev en härlig promenad i bitande kyla! Nu är jag bara trött!

Fortsättning

på förra blogginlägget kommer här :-)

Det blev en löparrrunda. Men inte tidigt på morgonen som planerat, utan mer mitt på dagen! Sprang förbi Gustavsvik golfbana och det jag såg där gjorde mig så himla glad. De (Almby IK) hade spårat runt golfbanan så imorgon blir det längdskidor på - toppen!!! Jag återkommer imorgon med rapport därifrån. Det är en sådan förmån att bo, som jag bor! Med närhet till city OCH skog OCH en golfbana som spåras på vintern (när det finns snö) Jag har aldrig spelat golf - är livrädd att jag ska gilla det också. Så jag hoppas att ingen rör den golfbanan som man kan utnyttja till olika aktiviteter året runt (förutsatt att det finns snö på vintern dock).
Löparrundan avlöpte utan några som helst astmatiska problem - tog det dock lite lugnare än vanligt! Fick också uppleva hur det är att springa med skor som har halkskydd, köpte halkskydd för ett tag sedan, för att kunna springa även om det är isigt. Det var annorlunda och effektivt! Så nu slipper jag köpa löpband, öppna fönstret och springa en tur inne. Som hesan kommenterade i det förra inlägget :-)

Ambivalent

nu är jag så himla fundersam och jag vet inte hur jag ska göra. Eller snarare jag vet inte vad jag ska göra. När jag bara bestämt mig för vad då vet jag faktiskt också hur jag ska göra! Det är kallt ute och hela kroppen skriker; ut å spring! Samtidigt talar den rationella delen av min kropp (hjärnan?) tänk på att det är himla kallt ute! Kylan i sig hindrar ju inte från en liten löparrunda, det är ju bara att ta på sig! MEN hur kommer min astma att må? Astman är ju ingenting jag vill underhålla - den vill jag ju bli av med. MEN (igen) är astman ett svepskäl för att slippa? eller är det faktiskt så att den inte mår bra av minus 10 grader? Om jag kommer ihåg rätt så tror jag att jag hade en gräns vid minus 12 grader förra vintern.....

Jag återkommer när jag bestämt mig!

Trött

en plötsligt trötthet knackade på och sa till på skarpen ; Nu sover Du!
Jag gjorde då något som förvånade mig mycket - jag somnade en stund, utan att protestera, på ett tåg från Sthockholm till Örebro på eftermiddagen idag, så idag avgick två tåg nästan samtidigt från Stockholms central och jag åkte med båda:-) Dessutom bör det noteras att båda både avgick och ankom i tid.

Så jag sov och längtade efter värme! Asch, anledning till min oerhörda trötthet var flera; 1/ varit på kurs i två dagar 2/ massa nya människor 3/ ett för mig ovanligt ämne 4/ djupt koncentrerad under två dagar 5/ lärde mig massor 6/ sov i en annan säng 7/ hade en annan kudde än jag är van vid 8/ oroade mig för en vän! Skönt att jag förstår VARFÖR jag var trött! Eller också inte, jag behövar inte förstå allt, ibland (men mycket sällan ;-)) räcker det ju med att bara acceptera, utan att förstå. Å andra sidan - att förstå varför saker och ting är som de är och blir därefter har ju under HELA mitt liv inneburit att jag LÄRT mig en himla massa och när jag lär mig saker då drar hela mitt belöningssystem i hjärnan igång !! Då är det ju bara att acceptera och konstatera att så länge som jag mår bra av att lära mig olika saker kommer jag fortsätta var intresserad av hur det blir som det blir och varför!

Känns

som jag inte gjort ett dyft idag. Hur kommer det sig att jag tänker så? Beror det på att dagen idag har varit mörk, tycker inte att det ens blev ledljus inomhus mitt på dagen idag? Eller beror det på att jag inte varit ute en enda sekund och luftat mig? Eller är det så att det jag gjort idag inte räknas?! För när jag sätter igång och reflekterar över vad jag gjort så har jag faktiskt gjort massor! Målat akvarell, läst, tvättat, lärt mig hur man gör fotoböcker (och gjort det) valt massa foton, fixat julklappar till mormor och föräldrar.

Hur kommer det sig att det känns som om jag inte gjort något, så visar det sig när jag tänker efter, att jag faktiskt gjort massor *suck. Återigen ett bevis för att jag inte ska låta känslorna bestämma, för det är ju så att det är ju det jag tänker som skapar en reaktion hos mig och då känns det på ett sätt. Vilket jag inte riktigt trott på, så jag har naturligtvis prövat detta! Och det funkar!
Mitt expriment handlade om att jag inte skulle låta vädret påverka mig negativt. Så förra hösten när det började regna i mitten av oktober och det bara fortsatte vecka efter vecka då blev jag till slut så trött på att vara arg och sur på vädret. Det gick ju inte att påverka vädret i sig, och jag cyklade till å från jobbet varje dag! En dag bestämde jag mig; jag ska gilla regn. Jag började att intala mig följande fras hela tiden; åhhh så skönt det är att cykla i regnet, vad gör det att jag blir lite blöt - jag är ju frisk och jag blir stark av att cykla och jag får massor av frisk luft! Gissa vad!?!?!? Det funkade, idag när jag kommer ut och det regnar dyker en automatisk tanke upp i hjärnan "åhh så härligt, det regnar" :-)

Halkade

runt och hade det glatt under dagens löparrunda! Det är så otroligt skönt att vara ute å springa när det ligger lite snö på backen och det snöar vågrätt. Hur kan det nu vara det, undrar kanske du? Jo, för det första måste fokus under hela löparrundan ligga på var och hur jag sätter fötterna - för att inte riskera att halka och skada mig. Vilket betyder att inte en enda annan tanke har möjlighet att fästa. Vilket i sin tur innebär att avkopplingen blir total. För det andra så har jag en känsla av att jag är lite unik, som är ute och springer i busvädret. Det är ju de facto inte sant, jag såg flera löpare ute - men inte riktigt lika många som det brukar vara. Men vad som de facto är sant, spelar ju ingen roll :-) det är ju hur och vad jag tänker om min löparrunda som spelar roll. Jag tänker att jag är duktig! Fast ordet duktigt är jag i vanliga fall lite rädd för. Ordet innebär ibland att jag ställer högre krav (än nödvändigt) på mig själv. Det är okej att vara duktigt, för att jag är ute och springer - det har jag inget emot. Men för övrigt är jag bra på det mesta.

avkoppling

på en torsdag - är det okej? Javisst i dagens Sverige säger nog de allra flesta det - så det har blivit en norm! Få se nu hur jag ska göra för att bryta den....kanske börja ha torsdag som städdag! Jag gillar att ifrågasätta rådande normer och ibland också bryta mot dem. Frågan är om jag ser alla normer? Hur upptäcker vi en rådande norm?
Det är ju alltid så himla lätt att titta i sitt livs backspegel och då konstatera att jag skulle ha gjort annorlunda! Å andra sidan är det ju rent av löjligt att ha dåligt samvete eller liknande för det som gjorts, ett dåligt samvete riskerar ju bara att tynga ner ens humör och glädje, då är det bättre att ta lärdom av det som gjorts fel och göra på något annat sätt vid nästa liknande tillfälle!

Vad vi vet så lever vi ju ett liv, förhoppningsvis långt, då borde vi inte lägga tid och kraft på att skämmas om råkar göra lite fel! Vi gör ju alltid gör vårt bästa utifrån den rådande situation vi befinner oss i, med all den kunskap och erfarenhet vi har. Så var solidariska och humanistiska gentemot dina medlevare!
Jag fascineras av att jag lyckas börja med normer och sedan gör jag ett stort hopp till hur vi kan välja att leva våra liv så gott som möjligt! :-)

Avslut

är början på något nytt!
Idag har en gruppering med olika människor avslutat sin gärning! En fantastisk bra grupp med männniskor från sju olika partier; där vi sällan var osams, ofta hade olika åsikter och hela tiden respekterade varandras olikheter. Fantastiskt roligt har det varit! Ser framemot att träffa dessa igen i andra sammanhang! Jag har lärt mig sååååå himla mycket. Efter denna känslosamma avslutning fanns det bara en sak att göra när jag kom hem; Ut å springa en runda med min springkompis Lis :-)

Lugnet

råder idag! Tack vare ett väder med mycket regn och snöblask? Nåväl det spelar ju inte så stor roll varför lugnet råder - det viktiga är ju att det råder! Å andra sidan är "Varför"-frågor min specialité! Grunnar ofta på varför det är så! ;) Tänker att det beror på att min hjärna älskar att lära sig nya saker och att förstå - Värsta dopaminduscharna. Antaglligen är det av samma anledning som jag gillar att springa - Värsta endorfinduscharna. Har en egen teori om varför jag är så otroligt rädd för narkotika-droger, beror på att jag är gôrskraj att min hjärna ska gilla den stimulansen och då tappar jag kontrollen. För det är jag livrädd för! Att tappa kontrollen alltså - och det beror nog på att jag vet att jag kommer ha svårt att hitta den igen (har så himla rörigt).

Klockan är mycket och jag har svamlat nog för ikväll - snart kommer (kanske) denna blogg att innehålla mindre om mina personliga funderingar och mer om sådant som händer runt om mig och dig här i världen. Det som är så bäst med bloggen är att JAG bestämmer vad jag ska skriva och DU bestämmer vad du ska läsa. KUL blir det om du vill vara med mig och kommentera och gärna också föreslå ämnen som DU vill att jag ska skriva om! Välkommen!!!!

Aldrig

mer ska jag skriva om soffan...
Tro inte att jag fastnat i den i helgen! Nu blev det tvärtom och jag kan inte bestämma mig för om jag tycker att det är bra eller dåligt. Ur hälsosynpunkt definitivt bra eftersom det numera finns evidens (vetenskapligt bevis) för att stillasittande är farligt, ÄVEN om man tränar. *Suck. Ur avkopplingssynpunkt något sämre eftersom jag inte riktigt vet om jag kopplat av i helgen. Fast visst har jag det - men inte i soffan. Jag gjorde det definitvt under gårdagens löparrunda - det är toppenbra avkoppling att springa när det är lite småhalt; koncentrationen (på var och hur jag sätter fötterna) måste vara på topp och då har hjärnan inte tid med några funderingar!

Jag kan bara konstatera att helgen varit snurrigare än de flesta! Trots det har jag hunnit med mycket och kopplat av och det är kanske så som livet är. Att ha barn i tonårsåldern är f-n svårt. Jag försöker och försöker och försöker att hela tiden göra mitt bästa, så naturligtvis gör jag det också - vilket inte uppskattas och det ska det ju inte göras heller....Men varför ska föräldrarskapet prövas så f-baskat. Tur jag har mina löparrundor att springa, mina barn, min familj, mina vänner, min omgivning, mitt liv - för utan alla kloka människor runt mig blir jag nog galen (tja några av er tycker ju redan det - men det är ok).

För egentligen är det väl så att när livet är lugnt och sansat, då behövs stödet och prövningarna mot ens egen värderings-/livskompass så att kompassen fortsätter att visa rätt när det börjar gunga och röras runt!!! Det är väl därför som ungdomarnas/barnens utveckling går i olika faser så vi föräldrar lär oss hitta rätt:-)

soffan

har varit mitt tillhåll de senaste dagarna. Men nu får det vara slut på det! Imorgon förmiddag är det löpardojjor på och en befriande löparrunda som ska avklaras. Cykel- och gångbanor är ju endast lite slaskiga och då kommer det att fungera utmärkt. Har lite abstinens, min gode vän V, hävdar att det är därför jag bloggar - som kompensation för att jag inte springer. Ser inte riktigt kopplingen - rör bara händer och fingrar när jag bloggar :-)

Vill det sig illla kommer jag att fastna i fikandets konst också! I och för sig tror jag inte att den risken är så stor. Men säker är jag inte - det kan ju vara så himla gott.

För övrigt har denna dag också innehållit en hel del möten, framför allt med lärare. Utvecklingssamtal för barnen....alla dessa ligger alltid samtidigt (åtminstone nästan)....ibland är det himla frustrerande att vi föräldrar alltid (åtminstone oftast) ska anpassa oss efter lärarnas arbetstider. Funderar ibland på om de glömmer bort vilka de är till för......önskar att det fanns mer flexibilitet hos lärarna. Självklart går jag som förälder dit - men ledarskapet på skolor, borde diskuteras oftare! Som förälder hamnar jag i en moment 22 situation, klart jag går på utvecklingssamtal - det är ju mitt barn det handlar om - och det på bekostnad av en massa arbetstid......

fortsatt

ännu en lat dag. Dagen idag har inneburit promenader - promenader - promenader! Cykeln får stå och vila i cykelförrådet, så länge som det är snö ute. Vad värre är så bör jag nog snarast göra ett inköp av broddar! SOM JAG SKA HA NÄR JAG SPRINGER! Vill inte göra mig illa - är för gammal för att repa mig snabbt! Har haft nog med mitt löparknä, som just nu är ett minne blott (ett smärtsamt).

 Har kommit på att det är riktigt skönt att promenera, ett lugn infinner sig under promenaden! Funderar just nu rätt mycket på vad det betyder att vara stressad. Vad betyder stress? Eller snarare vad innehåller stress? Jag vill inte känna mig stressad och prövar mig då fram genom att tänka att jag har bråttom, mycket att göra, tid som inte räcker till för det jag vill göra! Jag "vägrar" att säga att jag är stressad, för jag är dessutom övertygad om att stress föder stress! Jag är dessutom så lyckligt lottad att jag ofta har möjlighet att välja det jag vill göra och om jag inte kan välja det jag vill göra - tja... då kan jag välja förhållningssätt till det!

Busa i snön! Så länge den är kvar - tänk så härligt...Varje höst så sägs det att november är så mörk och om det ändå var ljusare! Nu har vi fått snö och då är det för tidigt - NEJ det är härligt, bara spårläggarna kommer igång och spårar längdspår på G-viks golfbana, då behöver jag inte halka runt på hala cyklebanor utan kan åka längdskidor!

lat

nu!

För övrigt har dagen bestått av följande ingredienser suttit på Hälso- och sjukvårdsnämndens möte idag. Fantastiskt vilken förmån det är och vad mycket kunskap vi (politiker) får ta del av. Dagens möte handlade bland annat om hur människors socioekonomiska status påverkar hälsa respektive ohälsa. Hur påverkbara faktorer i livet, såsom rökning, alkoholkonsumtion, motion också påverkar vår hälsa.... På samhällsnivå vet vi ju att människor som bor i hyreshusområden respektive ytterområden har en sämre hälsa än de som bor i egnahem....detta gäller naturligtvis generellt! Det finns naturligtvis människor i egnahem (villor) som har hög ohälsa och människor i ytterområden som har god hälsa. Det som är en väldigt intressant är ju frågan; Hur ska samhället göra för att människor ska få leva ett så gott och jämlikt liv som möjligt? Det allra viktigaste för att människor ska må bra är att samhället där de bor är så jämlikt som möjligt! Ett samhälle där klyftorna mellan människor ökar är också ett samhälle med högre ohälsa (gäller också dem som har resurser).

För övrigt så är det min lata dag! Ingen löpträning idag, men däremot promenader till och från politiska uppdrag. Inte mycket att hurra för, men någon gång och rätt så ofta sitter jag och softar i soffan :-) En del i min återhämtning!

kunskap

vad är det? Är det att jag har lärt mig att det inte alltid blir som jag tänkt mig, men att det iallafall blir rätt bra. I och för sig tycker jag ju inte alltid det är det bästa när det väl händer, men får jag bara tänka lite så brukar det kännas mycket bättre. Eller kunskap är kanske det jag lärt mig genom att läsa böcker, lyssna på vad andra berättar, nyfiket ställa frågor och sätta saker i ett sammanhang.....

 Livet är kunskap!

Dagen idag har inneburit oväntade händelser. Allt har definitivt inte blivit som jag planerat, kvällen hade andra planer för mig än vad jag från allra första början.....sedan ställer vädret till det. Sedan är ju vårt väder inget emot vad andra delar av världens befolkning är drabbade av - jag vet egentligen inte om vädret här i Sverige drabbar oss! Det är nog en kunskap att lägga på minnet :-)

mörker....

ute, men inte i mitt hjärna! Jag tror faktiskt att om du skulle kunna se in i min hjärna, så skulle du nog inte hitta ut. För det gör ju knappt jag själv. Ibland funderar jag mycket på hur det kommit sig att jag är som jag är. Då är det riktigt kul att prova olika teorier
1; helt och hållet genetiska koder som trillat ner i min hjärna från mina förfäder och som gjort mig till en person som gillar att bryta - litegrann - mot normer. Få se nu.....vem av mina släktingar, som jag kan tänkas fått gener av, bryter/bröt mot normer? Jag kan inte komma på en enda!
2; helt och hållet präglad av den miljö jag växt upp i - och som bidragit till att jag vill bryta normer. Hmmm kan det vara att jag delvis växte upp i ett litet samhälle med många osynliga normer! Där blev det en tvärtomeffekt direkt.
3; jag är frukten av det som såddes för länge sedan och som sedan omhuldats, givits näring samt uppmuntran, blivit vingklippt och fått resa mig.

Men..oavsett hur det en gång varit så är jag som jag är idag, med förmågor, tillgångar som jag uppmuntrats till att använda och som jag när jag vill kan ändra!!!

amigurumi - rosa val

såhär blev den, min allra första :-)

tid...

till kontemplation eller städa toaletter? Livet är fullt av stor och små val.

Eftersom jag just nu tror att jag har tid, så har jag påbörjat ett litet hobby-projekt. Jag har börjat virka amigurumis.....små eller stora mjukisdjur :-) Jag har börjat med en blåval i miniformat som dessutom är typ rosa i färgen... bildbevis kommer när jag pillat färdigt med den...för liten och pilligt är det. Min nästa figur kommer nog att bli större - en blå gris kanske?

min första.......

Jaha....betyder detta att jag helt plötsligt har tid över. Har startat min allra första blogg, på allvar - hoppas jag. Inte för att jag har en aning om varför :-) Påverkad av andra!?

Var ute på min första längre löparrunda igår, efter att fått (generöst tycker jag, NOT) löparknä efter ett väl genomfört Lidingölopp (30 km) i slutet av september. Har sakta men säkert tränat upp mig igen, genom att vila, stretcha, cykla och börja springa korta rundor på 2,5 km - är nu uppe i 11,5 km. Springer utan att känna av knäet, naturligtvis åkte jag på att köpa nya dojjor också eftersom jag (helt plötsligt!?) har stegisättning där jag supinerar lite lite.... Någon hävdade elakt?! att det är åldern - så helt plötsligt börjar jag bli hjulbent. Ja du kan ju se på bilden hur trött jag ser ut strax innan målgång, då ja hade rejält ONT men med en tid under 3 timmar är jag fortfarande helnöjd med min insats i mitt allra första Lidingölopp. Det blir nog fler!