vill

åhåjaja så frustrerande att vilja något som det inte finns möjligheter att genomföra! Jag som är så himla bra på att "gilla läget" och anpassa mig efter situationen, har plötsligt jättesvårt för det! Min rationella sida säger att det finns ingen som helst anledning att inte acceptera fakta, min emotionella sida säger att jag ska kämpa och att jag inte ska acceptera. Men är det värt det? Det är kanske en del i en process, där allt så småningom kommer att lösa sig. Det är klart att det kommer att lösa sig, frågan är bara på vilket sätt. Nåja! Livet går vidare. Jag tror att jag just nu bara ska vänta..... och försöka acceptera. Svårt att veta vad som händer imorgon eller någon annan dag i framtiden! Jag kan uttrycka min vilja och arbeta efter det, men jag kan inte ändra någon annan - det får var och en göra själv. Så alldeles strax knyter jag på mig skorna och ger mig av på en runda. Kanske att jag ska springa till något idag - istället för ifrån!