Ja det är väl det jag ska göra fram till den 31 maj nästa år...nöta asfalt, nöta asfalt- springa länge! Allt för att vänja kroppen och ställa in den på att springa jätteläääänge.
Min favorittid att springa är på morgonen eller förmiddagen, då är det liksom gjort sedan och jag kan äta vad och när jag vill under resten av dagen. Det där med att göra som ikväll: att ge mig av ut EFTER middagen typ kl halv åtta på kvällen, det är inte riktigt kul. Det blir ett sånt himla planerande, vad ska jag äta? När ska jag äta? Hur mycket ska jag äta? Vissa saker går bort att äta, som typ hamburgare... Men ibland tänker jag mig inte för så idag tryckte jag i mig två hamburgare med bröd kl halv sju... Och det gillar inte min kropp att springa på/med... Det där med att springa och efter 25 minuter känna att "jajustja det var hamburgare jag åt till middag" Om jag skulle glömt vad jag ätit så blir jag bryskt påmind (och nej jag kräks inte, det hade varit för äckligt) däremot får jag tokont i magen.
Fast nu efteråt är jag sååå himla nöjd, dagens runda blev 9 km.
Kvällens komihåg får bli: ät lite lätt ca en timme innan jag ska iväg å ät mer när du är tillbaka....få se om det fastnar i min guldfiskhjärna.jag har ju en tendens att glömma fysiskt jobbiga saker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar